Jag älskar verkligen att skratta.

Jag tror på skrattet som en förlösande kraft.

Jag vet att skrattet frisätter endorfiner som får oss att må bra.

Jag har nog lätt för att skratta, trots att jag emellanåt bär på ett tungsinne, en sorts sorg.

Att skratta är inte samma sak som att vara lycklig.

Nej, lycka är något helt annat.

Men har man förmågan att kunna skratta

och se det humoristiska i saker och ting emellanåt,

så kan man lättare hålla tungsinnet ifrån sej.

Ett gott skratt förlänger livet sägs det.

Det kan man ju tänka på ifall man vill leva lite längre.

Jag har läst om en man;  Norman Cousins.

Han fick en reumatisk sjukdom. Men istället för att äta mediciner så valde han att skratta sig frisk. Sen skrev han en bok om det;

" Att besegra sin sjukdom" heter den.

Men vad finns det att skratta åt.

Humor utarmas och förändras. 

Det jag skrattade åt för tjugo år sedan är ju inte så värst kul idag.

Är humor en färskvara?

Idag går jag ut på tjuvlyssnat.se .

Där kan jag sitta och läsa och få mig riktiga garv. 

Som tur är har jag kolleger, vänner och familjemedlemmar som verkligen kan få mig att skratta.

Sen kan jag även rekomendera Yuotube. Där finns det en filmsnutt som handlar om en hund som ligger i en fotölj och gnager på ett ben.

Hunden blir galen av ilska när han tror att hans baktass (som bara vill klia honom)  vill åt hans ben.

Jag har även i mitt jobb bland barn fått underbara glädjestunder. När man jobbar med barn ska man ju naturligtvis skratta med dem och inte åt dem.

Men när de själva inte förstår hur roliga de är så får man skynda sig ut och lätta på trycket.

Här kommer en söt liten historia:

Barnen i åk 1 hade talat om syndafloden och Noa. 

Nu skulle arken med alla djuren målas.

Barn 1: - Åh vilken fin späckhuggare du har ritat!

Barn 2, (lika glad som barn 1): - Nä, det är en giraff!