Vännen N och jag har en tradition, eller en vana, vi försöker hålla oss till varje söndag runt kl 8.00-9.00

På morgonen!

Ja, vi har ju lämnat nattsuddaråldern, annars hade det blivit tufft.

(Även om vi känner oss som 25)

Den här vanan startade N för flera år sedan, men för ett år sen hakade jag på.

 Milavandring!

Ja, vi går en mil varje söndag.

Då tycker vi att vi har gjort vårat för hela veckan vad det gäller motion.

Så knäppa vi är!

Vi VET att det är fel.

Vi vet att man ska ska gå 30-45 min minst tre gånger i veckan.

Men en mil på söndagen  är i alla fall en mil.

Det är så mycket mer än bara motion; prat om allt och inget, skvaller, skratt och djupdykningar och ibland bara ren tystnad.

Intet blott mer än tallarnas sus.

Just nu går vi i vår kära moskog.

Den är tyst, mjuk och vänlig.

Den fungerar som uppvärmning inför vårens vandringar som anordnas av Billingens Vandringsklubb runtom i Skaraborg.

Vi kan åka flera mil för att få gå en milavandring.

Men vilka vackra platser vi har fått se.

Efter vandringen köper vi fika.

Alltid lika spännande vad som erbjuds.

Smak och utbud varierar. Priset är lågt.

Sen åker man hem mätt, trött och nöjd.

Stannar och köper tidning med bilaga.

När man kommer hem lägger man sig i badet och njuter.