När jag var 22 år köpte jag min första lägenhet. Det var en underbar 1:a med kök och badrum och en stor klädkammare.

Den gamla damen om sålde lägenheten skulle flytta till ett äldreboende.

För att göra sin lägenhet lite mer attraktiv så hade hon låtit sin bror renovera köket. På väggarna satt det en hysteriskt mönstrad tapet i olika bruna nyanser. På köksluckorna satt det en vinyltapet i obestämbar bajsbrun nyans. Så det första jag gjorde var att cykla till färghandeln och införskaffa två hinkar vit målarfärg.

Med en färgburk på styret och en på pakethållaren trampade jag hem till mamma där jag fortfarande bodde. När jag skulle svänga ner till radhuset, var trottoarkanten lite väl hög så cykeln studsade till och den ena färgburken for i backen. Locket flög av och ut rann det färg.

 Massor med färg.

Hjälp!

Vad göra?

Jag cyklade tillbaka till affären och med tårar i ögonen berättade jag vad som hade hänt.

Jag fick en ny färghink till kraftigt reducerat pris.

Och färgfläcken på asfalten fanns kvar i flera år innan väder och vind nötte bort den.