Jag har en mycket klok och strukturerad vän och kollega.

Hon har koll på läget till 110%

Tror hon själv i alla fall.

Ärligt talat så har hon det till 99%

(Fast jag är ingen matematiker så jag får gå på känsla)

Det är de där 1% som gör henne så söt och mänsklig.

Och ger upphov till mina välbekanta gapflabb.

(Stackars min omgivning)

Jag kan inte fnissa eller skratta lagom.

Det är för det mesta allt eller inget.

Som sagt, denna kloka människa som gett så mycket till mej och många andra har också sina brister.

Hon utger sig för att vara orienterare men jag tror hon jobbar undercover.

Med vad har jag inte kommit på än men orienterartiteln sprack när vi var på konsert i en av traktens kyrkor och hon efter konsertens slut inte hittade ut ur kyrkan!!!

Orienterare! Jo, tjänare!!

Jag lovar, hon var spik nykter!

Idag satt vi i personalrummet och fnissade tillsammans.

(Jo, jag lyckades fnissa lite)

Vi läste  i lokalblaskan under Fria Ord en insändare:

"OLYCKLIGA BLOGGARE

Lyckliga människor bloggar aldrig. Det gör mest de som vill få ut sin ångest och ilska.

INSÄNDAREN"

Stackars mej och Skogshuldran.... och alla er andra...