Solen sken, fast det var kallt. (So what! Solen sken ju!)

I matsalen serverades nån sorts soppa med klibbig sötlimpa.

(So what! Jag skulle fika med Huldran på eftermiddagen.)

Jag hämtade dyr medicin på apoteket. (So what! Den håller mig fri från värsting-migrän.)

Så egentligen har man det väldigt bra.

Fast jag är grymt besviken över att jag inte fick lyssna på Stefan Einhorn när han föreläste om snällhet i grannkommunen.

Men jag kan ju läsa hans böcker...men det är ju inte samma sak...

Men nu över till nåt riktigt gulligt.

Ni som läst tidigare vet hur svårt min gamla mor (85 år) har haft det med att lära sig sin mobil, och det här med sms.

Idag, kl 08:24 fick jag ett sms från henne. Så här stod det:

Låt dagen falla som ett regn i dina händer

lev dess korta timmar

de är dina

Min goa gamla mamma.

Länge leve envisheten.

11:48 kom ett nytt sms:

Ska bara kolla om jag hittar punkt och komma . ,

det gick!

Älskar dig mamma...