"Precis som vi kan lära oss simma, rida, skriva 

och spela golf,

kan vi lära oss att vara lyckliga"

Dr Boris Solokoff

Om detta och en hel del annat skriver Nisse Simonson i sin bok:

"Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?"

Det är en lagom tjock bok med de bästa levnadsråd jag har läst.

Så lättillgängliga.

Enkla tips på hur man ställer om sig i livet och bra förklaringar på hur vi fungerar.

Detta blandar han med egna och andras upplevelser och ordstäv.

Allt så klokt och tänkvärt, såsom;

"Livet handlar inte om hur man har det

utan om hur man tar det"

Visst, jag har hört det förut.

Men ibland behöver man höra saker flera gånger. Bara i ny förpackning.

Han ger även sjukvården en känga trots att han själv är läkare. Så här skriver han angående motion på recept, och den enorma utskrivningen av psykofarmaka. (Jag är inte på något vis emot medicin)

"Vi blir inte deprimerade på grund av en brist på Valium, Prozac eller liknande. Vi blir sjuka därför att vi genom passivitet gjort att kroppen slutat producera de ämnen vi naturligt har i kroppen för att må bra."

Och detta hänvisas till John Ratey:

"Motion har en kraftig påverkan på vår intelligens och mentala hälsa. Det är helt enkelt en av de i särklass bästa behandlingar vi har för merparten av våra psykiska sjukdommar."

Visst är det intressant!

Men det tycker nog inte läkemedelsföretagen.

I sin bok hyllar Nisse även tystnaden i naturen och han skriver om ensamheten och vad den gör med oss.

Till sist vill jag avsluta med något tankvärt. Om jag någon gång får för mig att brodera en väggbonad så ska det stå såhär:

"Alla dessa dagar som kom och gick,

inte visste jag att det var livet."

 Stig Johansson

Jag har en mycket klok och strukturerad vän och kollega.

Hon har koll på läget till 110%

Tror hon själv i alla fall.

Ärligt talat så har hon det till 99%

(Fast jag är ingen matematiker så jag får gå på känsla)

Det är de där 1% som gör henne så söt och mänsklig.

Och ger upphov till mina välbekanta gapflabb.

(Stackars min omgivning)

Jag kan inte fnissa eller skratta lagom.

Det är för det mesta allt eller inget.

Som sagt, denna kloka människa som gett så mycket till mej och många andra har också sina brister.

Hon utger sig för att vara orienterare men jag tror hon jobbar undercover.

Med vad har jag inte kommit på än men orienterartiteln sprack när vi var på konsert i en av traktens kyrkor och hon efter konsertens slut inte hittade ut ur kyrkan!!!

Orienterare! Jo, tjänare!!

Jag lovar, hon var spik nykter!

Idag satt vi i personalrummet och fnissade tillsammans.

(Jo, jag lyckades fnissa lite)

Vi läste  i lokalblaskan under Fria Ord en insändare:

"OLYCKLIGA BLOGGARE

Lyckliga människor bloggar aldrig. Det gör mest de som vill få ut sin ångest och ilska.

INSÄNDAREN"

Stackars mej och Skogshuldran.... och alla er andra...

Jag älskar verkligen att skratta.

Jag tror på skrattet som en förlösande kraft.

Jag vet att skrattet frisätter endorfiner som får oss att må bra.

Jag har nog lätt för att skratta, trots att jag emellanåt bär på ett tungsinne, en sorts sorg.

Att skratta är inte samma sak som att vara lycklig.

Nej, lycka är något helt annat.

Men har man förmågan att kunna skratta

och se det humoristiska i saker och ting emellanåt,

så kan man lättare hålla tungsinnet ifrån sej.

Ett gott skratt förlänger livet sägs det.

Det kan man ju tänka på ifall man vill leva lite längre.

Jag har läst om en man;  Norman Cousins.

Han fick en reumatisk sjukdom. Men istället för att äta mediciner så valde han att skratta sig frisk. Sen skrev han en bok om det;

" Att besegra sin sjukdom" heter den.

Men vad finns det att skratta åt.

Humor utarmas och förändras. 

Det jag skrattade åt för tjugo år sedan är ju inte så värst kul idag.

Är humor en färskvara?

Idag går jag ut på tjuvlyssnat.se .

Där kan jag sitta och läsa och få mig riktiga garv. 

Som tur är har jag kolleger, vänner och familjemedlemmar som verkligen kan få mig att skratta.

Sen kan jag även rekomendera Yuotube. Där finns det en filmsnutt som handlar om en hund som ligger i en fotölj och gnager på ett ben.

Hunden blir galen av ilska när han tror att hans baktass (som bara vill klia honom)  vill åt hans ben.

Jag har även i mitt jobb bland barn fått underbara glädjestunder. När man jobbar med barn ska man ju naturligtvis skratta med dem och inte åt dem.

Men när de själva inte förstår hur roliga de är så får man skynda sig ut och lätta på trycket.

Här kommer en söt liten historia:

Barnen i åk 1 hade talat om syndafloden och Noa. 

Nu skulle arken med alla djuren målas.

Barn 1: - Åh vilken fin späckhuggare du har ritat!

Barn 2, (lika glad som barn 1): - Nä, det är en giraff!

Jag är så glad i mina guldstunder här i livet.

Stunder när jag mår extra gott.

En del kommer regelbundet och en del kommer som små (och stora) överraskningar.

En av de återkommande guldstunderna är onsdagar ca 15.30 när jag har kommit hem från jobbet.

Har jag tur får jag tömma brevlådan själv.

Annars så ligger Den i köket på bänken.

"Den" är Veckotidningen med det jätteroliga korsordet. "Tjugo Frågor" heter det och är enligt betygsskalan "medel".

Jag har hållit på några år nu och har börjat sluka fler och fler korsord,

men ovan nämnda är favoriten.

Passar bäst ihop med favoritpennan och en kopp grönt te.

På jullovet gjorde jag slut påkorsorden och fick gå på de lättare, men de tråkade ut mig.

Började till slut fara runt som en abstinent pundare och rev igenom pappersinsamlingen, hyllor, skåp, skrivbord.

Överallt där det fanns en pappershög rev jag.

Varför finns det inga korsord i reklambladen?

Då skulle man ha lite nytta av dem.

På kvällen drog jag ner till affären och stillade begäret med en kvällstidning (två bra korsord) och tillhörande kryssbilaga (ganska okej).

Sen var det lugnt fram till nästkommande onsdag.

Jag vill tacka min kära vän Skogshuldran för denna fina utmärkelse.Jag känner mig hedrad, har ju inte hållt på så länge, men ska försöka förvalta detta väl. Vill gärna skicka denna fina utmärkelse vidare.

"Dessa bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagan av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar, ju mer utmärkelsen sprider sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa. Kopiera in texten och bilden i din blogg och skicka sedan utmärkelsen vidare till åtta andra bloggare."

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Jag vill i min tur med glädje ge utmärkelsen till:

Skogshuldran

banfield

penzel

pysselmorsan

annelie

theworldinmyview

cina

Nu ska jag bara be någon som kan detta att hjälpa mej med "länkandet"

Det tar tid att vara nybörjare.

Dina frågande ögon äro allvarsamma.

De försöka förstå mina tankar liksom månen utforskar sjön.

Jag har framlagt mitt liv från början till slut inför dina ögon och intet hemlighållit eller dolt.

Det är därför du inte förstår mej.

Om det vore endast en ädelsten,

då kunde jag bryta den sönder, hundra bitar och göra av den en kedja att lägga omkring din hals. 

Om det vore endast en blomma,

enkel, liten och ljuv, då kunde jag plocka den från dess stängel och sätta den i ditt hår.

Men det är ett hjärta, älskade.

Var finns det stränder och botten?

Du känner ej detta kungarikes gränser fast du är dess drottning.

Om det vore ett ögonblicks nöje, skulle det blomstra med ett bekymmersfritt nöje,

och du kunde se och förstå det i ett ögonblick. 

Om det vore endast en smärta,

kunde den smälta bort i klara tårar speglande utan ett ord sin innersta hemlighet.

Men det är kärlek, älskade.

Dess glädje och smärta är utan gräns,

och utan gräns dess nöd och rikedom.

Den är dig så nära som ditt liv, men Du kan aldrig förstå det. 

Rabindranath Tagore

Nobelpristagare 1913

"Var och en står ensam på jordens hjärta, genomborrad av en solstråle

Och plötsligt är det afton"

Salvatore Quasimodo

Nobelpristagare 1959

Kan det bli vackrare...

Jag samlar på vackra ord, strofer och dikter och även visor.

Min ömma moder har gett mig detta arvet. Vi har dessutom samma smak för vad som är vackert och trösterikt.

Mycket i min samling har jag fått av henne, men det mesta har jag funnit själv.

Här och där...

För mej är de likt skatter på havets botten.

Nu vill jag dela med mej och hoppas att andra får njuta.

Att ni som jag ska finna både glädje, hopp och tröst.

Språket är ju ett mångfacetterat redskap egentligen.

Tänk vad man kan göra med ord;

Skapa kontakt.

Glädja.

Förnedra.

Såra.

Visa att man älskar.

Trösta.

Undervisa....

Två sångtexter som har betytt och betyder mycket för mej är Åsa Jinders "Av längtan till dig" och Björn Skifs "Håll mitt hjärta".

Så mycket kärlek det finns i dessa texter.

Jag samlar även på ordstäv, men de har en viss benägenhet att få ett bäst före datum. Det är väl lätt att tjata ut dem.

Just nu är favoriten:

"Det är bara i motvind som draken stiger, inte medvind"

Jag tycker att den är lite utmanande att fundera på. Vad menas egentligen?

Imorgon ska jag bjuda på en vacker text av Rabindranath Tagore.

Den handlar om kärlek för länge länge sedan.

Likt Sisyfos kämpar jag uppför berget med mitt stenblock.

Ja, ni känner väl till den gamla greken som fick som straff att baxa upp ett klippblock uppför ett berg, men precis innan han nådde toppen rullade klippblocket ner igen. Och så var det bara att börja om igen.

Jag känner mej själv som Sisofys emellanåt.

Mitt klippblock består av tvätt, städning,matlagning, diska, handla, tanka bilen planera jobbet mm.

Det gäller att se upp så att man inte får klippblocket  på tårna och krossas för alltid.

Det gäller att vända det tunga och negativa till något lätt och positivt.

Att känna glädje och tacksamhet.

Istället för att tänka:

"Usch vad mycket tvätt jag har."

så ska jag tänka:

"Oj , vad mycket kläder jag har."

Istället för att tänka:

"Fy, nu är mjölken slut."

så ska jag tänka:

"Vilken tur jag har som har råd att handla hur mycket mat jag vill."

Och istället för att gnälla över städningen ska jag tänka:

Vilken förmån att få städa ett så stort hus (det blir större när man ska städa) som dessutom är mitt (okej, vårt).

Så mitt mål här i livet är att känna tacksamhet och se positivt på saker och ting.

För likt Sisyfos lär jag få kämpa med mitt "klippblock".